Göteborgsvarvet

En vecka innan Göteborgsvarvet bestämdes det väldigt spontant att jag skulle springa, var osäker på om jag skulle våga ge mig på det och klara av det eftersom jag inte alls tränat så mycket löpning denna vår plus att det är dubbelt så långt som jag sprungit. Jag som tycker 1 mil är galet långt de få gångerna jag sprungit den distansen. Men mina underbara “lofsian-vänner” peppade mig och sa att jag såklart klarar det och att det är en underbar upplevelse, ta det lugnt i din takt och vad gör det om du går en stund när du är trött? Det tillsammans med min envishet och pannben gjorde att jag tackade ja till denna utmaning.

Hela veckan innan gick och det enda jag kunde tänka på var varvet, hur ska jag lägga upp det? vad ska jag äta? När ska jag äta? Vad ska jag ha på mig? Tänk om jag får skoskav? Vilken musik ska jag lyssna på? Ja tankarna var många, men jag trodde bog hela tiden att jag skulle klara det men var sjukt nervös.

Så kom fredagen, dagen innan. Jag kunde inte koncentrera mig på någonting! Allting bara snurrade och jag hade svårt att få till tankarna, middagen. Smakade inget bra och jag försökte ladda kroppen med lite extra vätska och energi. Jag började helt enkelt känna att nu är det nära. Kvällen kom och jag gick och la mig tidigt och fick faktiskt sova hela natten och kände mig utvilad när jag vaknade på morgonen och nu var det dags!

Åt en stadig med lättare frukost ( var ju livrädd att magen skulle balla ur under loppet) packade ihop mig, gick på toa, provade kläder gick på toa och åt en tallrik med turkisk yoghurt och hallon innan min skjuts kom och hämtade upp mig vid halv elva. Och så gick jag på toa igen, skojar inte om jag var på toa 20 gånger denna morgon!

Runt kl. 12 parkerade vi vid Volvo och då hade jag ätit min pastasallad i bilen och därifrån åkte vi buss in till starten och allt fungerade väldigt smidigt. Väl på plats träffade jag Jessica som var den som dragit med mig på detta! Blev en kram och lite snack då vi inte träffats tidigare. Hon gav mig bra råd och peppade mig inför loppet. Tack Jessica, ditt stöd var guld värt!

En halvtimma innan start gick vi till startfållan, Jessica värmde upp men jag vilade mig, ville spara på alla krafter och tänkte ändå gå ut lugnt så det fick bli min uppvärmning. Det var en härlig känsla att stå är i startledet och gå framåt medans de skickade iväg de tidigare startgrupperna. Nu var jag inte nervös längre, bara grymt laddad! Några minuter innan start lämnade jag Jessica och gick ut mot högerkanten där de rekomenderade oss som visste att vi skulle springa lite långsammare att springa.

Jag hade en drömtid och det var att komma i mål under 2.30, men visste att då får ingenting gå fel, men jag var nöjd med en tid under 3 timmar och huvudsaken var ju att komma i mål, hur som helst skulle det ju bli distansrekord för mig!

1-5 kilometer
Startskottet gick och jag joggade iväg i ett tempo som kändes bekvämt, hängde på många men blev även omsprungen av många, startade ju rätt långt fram i startgruppen då jag hängde på Jessica (jag startade i startgrupp 11, de hade en måltid på strax under 2 timmar). Visste att jag skulle ta det lugnt då de andra hade en bättre måltid än vad jag planerade, hängde jag på dem nu skulle jag aldrig orka. Första kilometrarna gick genom Slottskogen och det var en folkfest och hur mycket folk som helst, jag njöt! Men tänkte samtidigt på shit, jag har ju 2 mil kvar att springa hur ska det här gå? Efter någon kilometer dök Min vän Liselott upp och ropade “heja Marie” tack, det hade jag med mig resten av loppet! Jag hade hört att man skulle ta det lugnt de första fem kilometrarna innan Älvsborgsbron för att inte trötta ut sig. Kroppen kändes bra och jag matade bara på. Vid fem kilometer såg jag att jag hängde på bra, lite över 30 min, härligt tänkte jag då, det här går ju bra!

5-10 kilometer
Så kom då Älvsborgsbron jag kände mig rätt stark uppför den och sprang hela vägen, sprang förbi flera och log glatt in i kameran mitt på bron 🙂 jag drack vatten vid varje vätskestation och gick 10-15 steg under tiden jag drack sen fart igen. Efter Älvsborgsbron var det platt och lättsprunget. Men psykiskt var det jobbigt. Jag tänkte hela tiden på hur långt jag hade kvar att springa ocj det kändes lite övermäktigt ibland, men kilometrarna gick ändå framåt.

10-15 kilometer
Å så skönt att ha nått milen och jag blev lycklig när jag såg att jag hade sprungit första milen på ca. 63 minuter. Det betydde att jag hade nästan 1,30 på mig att springa resten för att nå mitt mål på under 2.30, det borde jag klara! Detta gav mig kraft. Under dessa kilometer träffade jag även på två tjejer som gav mig mycket kraft, vi pratade lite och de sa att jag var deras hare, för de kom ikapp mig och låg bakom, kom ikapp mig och låg bakom. Jag berättade att jag bara vetat om att jag skulle springa i en vecka och att jag bara sprungit 12 km tidigare, då sa de att jag såg väldigt stark ut och pigg, så det skulle nig gå bra! Tack tjejer för peppen! Strax innan 15 kilometer kom Götaälvsbron här började jag bli trött! Många gick i backen och jag funderade på om jag skulle gå för att spara krafter, men bestämde mig ändå för att jogga sakta och små steg. Joggade om många här i backen men den var lång. När man äntligen kom upp var det nerför bron och det kändes så skönt! Letade efter en klocka för att se hur mina 15 kilometer hade gått men hittade ingen, hoppades jag inte hade tappat för mycket.

15-18 kilometer
Äntligen kan jag börja räkna ner! Bara 6 kilometer kvar, men hjälp 6 kilometer är ju en vanlig träningsrunda för mig och jag har ju redan sprungit 15 kilometer! Nu var jag trött och avenyn började, massa folk men jag orkade inte ens tänka på dem. Såg en klocka på en vägg och den visade typ tio, kvart över 4. Hann tänka att det betydde att jag hade 40-45 min på mig att springa mina 6 kilometer, det borde jag fixa, kanske till och med lite bättre. Glad! Avenyn var tuff, den lutar lite, lite segt uppför hela tiden och efter ett tag möter man de andra löparna som varit uppe och vänt och är på väg nerför igen. Jag ville bara upp och vända, det kändes långt och jag ville ha vatten, för det var varmt och jag var törstig! Äntligen såg jag svängen och även här hade de vattenspridare som jag sprang igenom för att kyla mer mig lite. Tog vatten och en svamp, gick ett par steg och begav mig sen nerför längs avenyn. Skönt med nedförsbacke, benen går lite lättare då. Nu är det bara slutet kvar!

18-20 kilometer
Dessa kilometer kändes långa och benen kändes väldigt tinga, jag hade tappat rejält med fart men sprang fortfarande, jag gick inte! Tänkte hela tiden att jag ska ta mig fram till nästa vätskestation sen får jag gå ett par steg, det mantrat hade jag hela loppet och det fungerade bra. Missade 19 km skylten och helt plötsligt stod det 20! Åååh! Bara 1 kilometer kvar!

20-21
Sista kilometern var härlig! Jag visste att jag hade klarat det! Jag visste även att jag borde ha klarat min måltid! Kom in i Slottskogen och kände igen mig från starten, lycklig! Springer upp för sista backen innan stadium och det hugger till i sidan, Aj! Vad hände, det känns inte som håll, mer som kramp, är nästan omöjligt att springa, men det är ju bara några hundra meter kvar, vill ju spurta, kämpar kommer in i stadium och ser målet, tror att smärtan släpper och ser klockan ticka mot 2.19, vill i mål innan. Lägger in min sista växel och springer lyckligt in på 2.18.47!!! Över tio minuter bättre än jag någonsin kunnat drömma om! Lycklig och stolt är bara förnamnet!

Tack alla underbara vänner som peppat och trott på mig. Sen vill jag rikta ett speciellt tack till alla härliga lofsianer som jag lärt känna (både via nätet och träffat live) utan er hade jag aldrig ens fått för mig att testa, ni får mig att nå nya höjder och bevisa för mig själv att det verkligen går och jag kan! Tack!

20140614-135550-50150485.jpg

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s